Skapa en kunskapsjour för grundskolan

När elevernas resultat på grundskolans senare del har undersökts av Skolverket kan man se att resultatnivån sjunker. Och förmodligen sjunker kunskapsnivån ännu mer.
Kommunens ansvar är att utöver att öka lärartätheten utveckla pedagogiken – också att möta de kunskapsfrågor som våra unga medborgare har – på ställen och tider som kan komplettera den ordinarie skolans arbete.
Vi vet att väldigt många ungdomar ägnar en hel del tid vid sina datorer. Dessa är också ett redskap för många i sin kommunikation och lärande.
Så varför inte utveckla mötesplatserna?
Jag vill att Uddevalla kommun skyndsamt tar fram en kunskapsjour på Internet dit våra ungdomar kan ställa frågor som är skolrelaterade, t ex hjälp med läxor under eftermiddags- och kvällstid – förslagsvis mellan 16 och 22. Utbildade lärare i denna kunskapsjour kan göra skillnad.
Men kom ihåg – jag ser det inte som en extra arbetsuppgift för redan anställda lärare utan en jour som har egna , mångkunniga lärare anställda.
Så varför inte våga pröva något nytt?

Ja, det här är dagens medborgarförslag från mig.
Pär Allvin

Våga skapa en skola med kvalité!

I Uddevalla har såväl grundskola som gymnasieskola under flera år haft lägre lärartäthet än en genomsnittlig svensk kommun. Det är skamligt mot våra barn och dåligt för ett kunskapssamhälle.

Jag vill skapa en skola där alla elever når sina mål och där alla elever har samma chans oavsett var de bor eller var de kommer ifrån. Jag vill att alla ska få studiero, känna sig trygga och se meningen med att öka sin kunskap genom studier. Jag vill att lärarna ska ha tid och möjlighet att möta varje elev. Jag vill ha en skola där lärarna är behöriga i de ämnen och för de skolår som de undervisar i – för att eleverna ska få den undervisningskvalitet de har rätt till.

Ska detta bli verklighet krävs det en annan politik än borgarnas Uddevalla.

Den kommunala förskolans, grundskolans och gymnasieskolans konkurrenskraft mot friskolor ska ökas genom en satsning på utbildningskvalitet. Uddevalla bör säga nej till fler friskolor. Jag vill inte finansiera privatkapitalets vinster med skattemedel. I gymnasiets kärnämneskurser skall eleverna ges likvärdig utbildning – oavsett vilket program man studerar på. Barn och utbildningsnämnden måste under nästa mandatperiod få ökade resurser motsvarande minst åtta procent i fast penningvärde , i dagsläget 80 miljoner,.
Medeltilldelningen ska prioriteras så att följande uppnås: - Lärartätheten ökar till minst den nivå som finns i andra svenska kommuner av motsvarande storlek. - Varje elev ska få mer tid med sin lärare. - Barngruppernas storlek i den kommunala förskolan minskas. - Varje år ska ”vardagshinder i verksamheten”, dvs småsaker som brister i organisation, lokaler, läromedel, hjälpmedel mm som minskar kvalité och utbildningsresultat, inventeras och åtgärdas.

De miljömål som finns i kommunen ska uppfyllas också inom skolområdet. Jag vill genomföra en satsning på klimatsmart och ekologiskt närproducerad mat. 2011 ska det vara minst 25 procent sådan mat i våra skolor och vid mandatperiodens slut 50 procent. Vi måste skapa en miljöprofil på minst en av våra grundskolor, där hållbar utveckling och ekologisk balans konkretiseras och exemplifieras som en naturlig del i undervisningen. All personal inom den kommunala skolans område ska informeras och utbildas i miljöfrågor med syftet att de ska vara föregångare samt kunna verka för en miljöanpassad verksamhet.Jag vill verka för en ökad ämnesintegrering där dagens olika ämnen utgör basen för att eleven sedan ska se samband och komplexitet i frågeställningar de möter i vårt nationella och internationella samhälle. Dessutom vill jag uppmuntra ett kritiskt förhållningssätt hos alla verksamma i skolan, personal såväl som föräldrar och elever.